T U R I S M
|
 |
I Mariannelund med omnejd finns en rad intressanta naturupplevelser. Planera in en picknick i Herrgårdsparken och anta sedan utmaningen att få jätteblocket Runkesten i gungning.
Herrgårdsparken
|
|
Herrgårdsparken Namnet Mariannelund kommer från en sätesgård med anor från 1600-talet. General Siegroth lät ändra ursprungsnamnet Strömstorp till Marianalund efter sin hustrus namn Mariana. I anslutning till gården anlade han en vacker park med dammar och vattendrag i härlig natur. I parken finns den vita Tempelbron som blivit en symbol för Mariannelund. Till Herrgårdsparken kommer man om man svänger in vid Apoteket, kör över bron och
sedan svänger vänster in på Mariannegatan. Följ vägen och man kommer fram till
parkeringen vid parken.
|
|
| Trollegata
Längre tillbaka i tiden ingick gatan i ett system av vintervägar – den vattensjuka marken var inte farbar någon annan årstid – för transport av virke, träkol, massa och bränn-ved till järnvägen i Mariannelund. Om Trollegata finns många sägner och en av dem kan läsas på befintlig skylt på platsen, en spännande stund för barnen. Till Trollegata kommer man om man följer rv 33 mot Vimmerby till strax efter de sista
husen i Mariannelund. Där tar ma Här klättrade bl.a. Göran Kropp.
|
|
Runkesten Flyttblock som med sin "egg" vilar på en berghäll och kan, med mänsklig kraft, fås i gungning. En skylt mellan Mariannelund och Rumskulla visar vägen.
|
|
Varggropen Kanske är det varggropen i skogen någon km från Mariannelund som Astrid Lindgren tänkte på när Emil grävde sin varggrop. Tre byar, Norrlida, Stolparp och Krogstorp byggde gemensamt en fälla när vargarna hägrade runt knuten och satte skräck i ortsbefolkningen. Man försåg gropen med timrade väggar, täckte med grenar och ris och ett smakligt bete placerades mitt på det förrädiska grentaket. När vargen försökte nå betet och föll ner i gropen dödades den med spjut. I denna varggrop fångades den sista vargen under 1840-talet.
|
|
| St
Lars offerkälla St Lars offerkälla, eller Runsdals Källa ligger strax intill Runsdal vid Bostorp. Källan är inte djup. Vattenådern kommer från söder och avrinner genom en bäck mot det "onda norr" som är typiskt för offerkällor. 1934 rensades källan som var igengrodd och hade dåligt vatten. Nu blev vattnet klart som kristall och man kunde både dricka och bada i det. Källan höll alltid även i torktider när andra källor sinade. Man har hittat kopparmynt från Gustav Vasas tid. Vid utfarten i Mariannelund mot Eksjö, strax efter "Magnussons Däckservice", sväng vänster in på en liten grusväg. Skylt finns. Följ vägen ca 100 m tills den tar slut, fortsätt stigen rakt fram, nedanför backen finns en skylt till höger.
|
|
Ulfvedals
kvarn En restaurerad kvarn som ligger vid Hägnebäcken. Den visar hur vattenkvarnarna såg ut och var konstruerade. Hembygdsföreningen renoverade kvarnen och iordningsställde markområdet däromkring under 1980-talet. Kvarnen utgör ur kulturhistorisk synpunkt en värdefull miljö. För att komma till kvarnen, som är ett mycket trevligt utflyktsmål, följer man lv 129 mot Lönneberga. Ca 2 km utanför Mariannelund finns det en skylt in till höger märkt Ulfvedals kvarn. Därifrån följer man den lilla skogsvägen och finner så småningom kvarnen på höger sida. Mariannelunds och Hässlebys hembygdsförening (öppnas i nytt fönster)
|
|
|
Anläggandet av Hembygdsgården började 1928. Här finns nu ett antal byggnader bl.a. Tutestugan som är en parstuga, militärställe troligen från början av 1700-talet, Funghultsboden som är en loftbod troligen 1600-tal, Klocketorpet f.d. bostad för rättaren på Mariannelunds Gård, som numera är hembygdsföreningens möteslokal med fullt användbart kök, kaffe– och matserviser, styrelserum m.m. Här ordnas fester och sammankomster som Midsommarfest, Skördefest, Raggmunksgille m.m. Hembygdsparken ligger i utkanten av Mariannelund mot Eksjö. Mariannelunds och Hässlebys hembygdsförening (öppnas i nytt fönster)
|
|
Högebro En gammal broövergång vid ett fall i Bruzaån. Den ursprungliga sten- valvsbron (troligen från 1700-tal) finns kvar. Här fanns tidigare en kvarn, sedan 1918 ligger här en kraftstation som ännu är i bruk. Allmänna vägen har väl korsat Bruzaån i alla tider och länge torde det ha varit en hög bro här. Högebro nämns redan år 1634. Högebro är ett av de få ställen i Sverige där vatttenväg, landsväg
|
|
|
"Julles" Mariannelunds Gjuteri & Mekaniska verkstad.
Johan Nilsson född 1847 bördig från Vimmerby Landsförsamling startade företaget 1880. Han lärde sig gjutaryrket genom praktiskt arbete på storebro Bruk, Kristianstads Gjuteri samt Torps Bruk, därifrån koma han till Mariannelund och arrenderade ett gjuteri tillhörande Mariannelunds Gård. Tillverkningen var då husgeråd såsom grytor, stekpannor, köksspisar och kaminer samt diverse beställningsgjutgods. Gjuteriet drevs med en stålwire från ett vattenhjul i Brusaån. På 1890-talet var arbetslönen mellan 1kr och 2:40 per dag beroende på hur lång tid man arbetat i yrket. Även årslön förekom då ingick mat och husrum. Arbetstiden var som regel 10 – 12 timmar per dag. År 1900 flyttades verksamheten till nuvarande plats som arrenderades av Domänverket. På tomten uppfördes en byggnad av korsvirke och tegel innehållande gjuteri, verkstad och smedja. För driften grävdes en hålldamm i Brusaån och en vattenturbin monterades tillsammans med en axelledning i taket. Maskiner inköptes och tillverkning sågverk började. Under första världskriget tillverkades också utrustning till bränntorvindustrin. Sönerna Bror och Julius Nilsson tog över företaget 1920. Efterfrågan på gjutgods och sågverk ökade och en separat gjuteribyggnad uppfördes 1924. Maskinverkstaden fick nu större utrymme för tillverkning av sågverksutrustning. År 1926 när Högebro Kvarn och Elektricitetsverk startade anslöts verkstaden till elnätet och en elmotor monterades till axelledningen för att hålla jämt varvtal vid olika belastningar. År 1944 ökade efterfrågan på cirkelsågverk och en snickeriverkstad uppfördes för montering och reparation av större maskiner. 1948 upptogs tillverkning av en egen patenterad grävmaskinskopa samt renovering av grävmaskiner. Antalet anställda har varierat, men som mest under åren 1938 – 45 hade företaget 10 anställda. 1982 tog grundaren Johan Nilssons sonson över företaget och drev det till hösten 2000. Den 1/7 2001 såldes företaget till Mariannelunds och Hässleby Hembygdsförening. Vid Kungaparet och Landshövdingens besök i Mariannelund
den 16/5 2003, blev företaget byggnadsminnesförklarat av Länsstyrelsen.
Samtidigt överlämnades en gåva till Kungaparet från Mariannelunds Företagarförening,
vilken bestod av en plakett som är en påminnelse om att i Mariannelund
finns en bordhyvel som numer ägs av Kungaparet. Kung Carl XVI Gustav fick
därefter äran att starta bordhyveln och se övriga maskiner i sin gamla
miljö. |
|
Trollegata är en sägenomspunnen ravin, vars ena
vägg, Trollevägga, stupar brant 40 meter ned mot gatans botten och är ca 250 meter
lång.
n till vänster vid skylt "Kåremåla" och följer vägen ca 2 km
till en liten blåskylt märkt "Trollegata" pekar in åt höger. Därifrån
följer man vägen, som senare övergår till stig, ca 400 m och där har man väggen på
vänster sida. Väggen är en välbesökt och lämplig klättervägg för såväl
nybörjare som rutinerade klättrare. Här finns leder med olika svårighetsgrader från
3+ till 7+ och det mesta är naturligt säkrat. 
